Vi stimulerar handlingskraft för en smartare energianvändning

Avslutade projekt

Fossilfria Lantbruk

Tre lantbruksföretag i Östergötland har sen tre år tillbaka bibehållit effektiv drift och produktion med hjälp av enbart förnybara bränslen. Syftet med projektet var att ta fram en modell för hur fossila bränslen i ett lantbruksföretag kan ersättas med förnybara, med erfarenheter från de östgötska lantbruksföretagen Kastad Länsmansgård, Smedberga Backgård och Övre Jolstad (”Östgötamodellen”). De tre lantbruksföretagen har tillsammans minskat utsläppen av växthusgaser med cirka 430 ton CO2-ekv per år. För ett lantbruk på 100 hektar som idag använder uteslutande fossila bränslen och mindre klimateffektiv gödsel i sin produktion, skulle en övergång till Östgötamodellen innebära en minskning av klimatpåverkande utsläpp med 68 %.

Ladda hem

Handbok Fossilfritt Lantbruk NU!
För dig som vill läsa handboken Fossilfritt Lantbruk NU! så finns den att ladda ner. Tryck pdfHÄR för att komma till handboken.

Etanolkonvertering av lantbruksmaskiner
Du som är intresserad av att konvertera dina lantbruksmaskiner till etanoldrift (E85) kan ladda ner en praktisk handledning pdfHÄR. I rapporten beskrivs en praktisk konvertering av
en motorsåg och en traktor steg för steg. Dessutom presenteras praktiska erfarenheter av etanoldrift både nationellt och internationellt. 

Fossilfria produkter
Du som vill veta mer om affärsmöjligheter och kommersialisering av fossilfria produkter kan ladda ner en affärsplan pdfHÄR. I rapporten beskrivs förädlingsprocessen och en marknadsanalys av fossilfritt producerat vetemjöl och rapsolja. 

Räkna din egen klimatpåverkan
För dig som själv vill testa hur många koldioxidekvivalenter din gårds fossilbränsleanvändning ger upphov till kan du ladda hem det verktyg som tagits fram i projektet. Där kan du även testa hur olika åtgärder skulle påverka gårdens utsläpp. Tryck xlsmHÄR för att komma till verktyget. 

Film
Se FILM om budskapet med Fossilfria Lantbruk ›

Om projektet

EU flaggaEuropeiskajordbruksfondenfarg

”Fossilfria lantbruk” var ett projekt som ägdes av AgroÖst och drevs av Energikontoret Östra Götaland. Projektet har utvecklat en modell som beskriver metoder   och investeringar för hurfossila bränslen i ett lantbruksföretag kan ersättas av förnybara energikällor. Modellen bygger på erfarenheter från tre lantbruksföretag i Östergötland; Jolstad, Kasta och Smedberga gård. Projektet genomfördes perioden 2013-2014 och finansierades av Europeiska Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Projektgrupp
Projektgruppen representerades av de tre östgötska lantbruksföretag som agerar modellföretag tillsammans med Energikontoret Östra Götaland som ansvarade för projektledning och AgroÖst inom rollen som projektägare. Vreta Kluster hade även en stor roll som kommunikatör och arena för projektets aktivister.

JTI var en viktig samarbetspart som jobbade på uppdrag i projektet med att sammanställa de förklaringsmodeller som de tre gårdarna i projektet använder för att räkna hem omställningen till fossilfritt drift av sina lantbruksföretag.

Projektets mål
Projektet har som mål att identifiera och kommunicera möjligheten till fossilfria lantbruk samt sprida kunskap om metoder och investeringar utifrån olika lantbruksföretags förutsättningar och behov.

Mål
- Att utveckla och dokumentera ett koncept till omställning enligt Östgötamodellen.
- Att erbjuda minst 200 företag en grundläggande utbildning i vad som krävs för att ställa om till fossilfri drift och produktion enligt Östgötamodellen.
- Att ge minst 50 000 företag kännedom om metoder och investeringar för att ställa om till fossilfri drift och produktion enligt Östgötamodellen.
- Att ge LRF och lantbrukets rådgivarorganisationer nya verktyg för att fortsätta stötta Sveriges företag i omställningsarbetet till fossilfria lantbruk.

Målgrupp
Projektet vände sig till landsbygdsföretag i hela Sverige med intresse att ersätta fossila bränslen i den egna produktionen. Indirekt var målgruppen även nationella, regionala och lokala utvecklingsaktörer då projektet avsåg öka intresset och kunskapen inom bl. a. myndigheter, kommuner, LRF och lantbrukets rådgivarorganisationer för att dessa ska ge fortsatt stöd till lantbruksföretagen efter projektets slut.

Styrgrupp
Styrgruppen bestod av AgroÖst (sammankallande Magnus Börjeson, VD), JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik (Ola Pettersson, chef miljösektionen), LRF (Jan Eksvärd, miljöchef) och Energikontoret Östra Götaland (Kerstin Konitzer, VD).

Resultat

Projektet har sammanställt och analyserat de östgötska lantbruksföretagen erfarenheter tillsammans med JTI – Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik. Resultatet blev en handbok som beskriver en modell för omställning till fossilfri drift och produktion ur kategorierna maskinanvändning, torkning och uppvärmning, transporter och växtnäring. Hittills har handboken delats ut i 1000 exemplar.

Ett beräkningsverktyg har tagits fram ur samarbetet, som kan räkna ut hur fossilberoende ett lantbruksföretag är, och hur Östgötamodellens åtgärder skulle påverka företagets egna klimatpåverkan.

Kunskapshöjande aktiviteter har genomförts i egenskap av 5 konferenser i Västerås, Skara, Kalmar, Kristianstad och Linköping samt 4 studiebesök med totalt ca 425 deltagare.

Två delrapporter har skrivits, en om hur man konverterar lantbruksmaskiner från bensindrift till etanol samt en om affärsmöjligheter och kommersialisering av fossilfria produkter. Fossilfritt producerat vetemjöl och rapsolja har demonstrerats under projekttiden. Dels för att påvisa affärsmöjligheten och dels för att generera kunskapsspridning om projektets budskap.

Som en konsekvens av projektet har ett överraskande antal lantbruksföretag (cirka 60 stycken) redan påbörjat eller slutfört en omställning till fossilfri drift och produktion, något som grovt räknat har bidragit till en besparing på minst 350 ton CO2-ekv per år.

Projektet har öppnat nya dörrar för ökad användning av förnybara bränslen, vilket gynnar den svenska lantbruksnäringen då det skapar ökad efterfrågan på det näringen själv producerar. Det skapar arbetstillfällen och tillväxt inom hela förädlingskedjan för förnybar energiproduktion.

En annan positiv effekt är att livsmedels- och biodrivmedelsindustrin har påvisat stort intresse för arbetet, då fossilfritt producerade råvaror möjliggör en sänkning av egna produkters totala klimatpåverkan (LCA). Det skapar nya affärsmöjligheter för svenska lantbruksföretag. Företag som exempelvis Lantmännen har arbetat fram nya spannmålskoncept för deras leverantörer i enlighet med Fossilfria Lantbruk, och Polarbröd har köpt fossilfritt producerat vetemjöl för att baka ”Framtidens bröd”

Spannmålstorkning

I arbetet med att göra torksprocesserna fossilfria har gårdarna genomfört arbetet i två steg. Steg ett har inneburit en övergång från eldningsolja till RME i befintliga oljepannor. Detta görs utan större investeringar. Befintliga oljebrännare har använts med justeringar på bl.a. bränsletryck. Steg två har inneburit en övergång till fasta bränslen. Den vidare övergången till fasta bränslen motiveras av ett lägre bränslepris.

Övergången till steg två kräver en större investering och därigenom en del strategiska överväganden. Två av gårdarna har valt att bygga vattenburna panncentraler med kulvertsystem till torkanläggning, ekonomibyggnader och bostäder. Den tredje gården har valt ett luftburet system som endast värmer torkarna.

Alla tre gårdarna torkar majoriteten av sin skörd i silotorkar. Vid en övergång till fasta bränslen ger det fördelen att anläggningarnas effekt inte behöver vara så hög som vid konventionell varmluftstorkning. Anläggningarna har effekter mellan 100-300 kW.

Maskinanvändning

Strategi

Effektiv växtodling med höga skördar är målet med verksamheten. Detta präglar starkt val av maskinkedja och gårdarna har prioriterat tillgång till modern teknik. Prioritet är att ha tillgång till modern teknik. Samarbete gårdarna emellan är ett sätt att få ihop underlag för att kunna ha tillgång till modern teknik utan att den kostar för mycket, via en gemensam maskinpark.

Maskinparken är relativt modern med två stora traktorer samt redskap för jordbearbetning och sådd, som de tre fossilfria gårdarna äger tillsammans med en fjärde gård. Maskinerna arbetar på cirka 1100 hektar. Den fjärde gården drivs inte fossilfritt. Utöver detta finns på de enskilda gårdarna mindre maskiner för lättare arbeten såsom vältning, sprutning, gödsling och transporter. Dessutom finns några äldre maskiner som används sparsamt.

Teknikval

Gårdarna drivs till största delen utan plöjning. En av anledningarna till det är att minskad jordbearbetning leder till ökad inlagring av kol i marken. Åkermarken fungerar därmed som en kolsänka, vilket innebär att kolet i marken binds upp av biomassa istället för att avges till atmosfären.

Fördelarna

  • Något mindre energikrävande
  • Snabbare fältarbeten, tidigare och mer höstsådd
  • Jämnare fält
  • Enklare att kultivera än att plöja

Nackdelar

  • Ökat ogrästryck, främst gräsogräs. Kan också bero på ökad andel höstgrödor.
  • Känsligare under fuktiga förhållanden

GPS-Autostyrning

Traktorerna för jordbearbetning och sådd är utrustade med autostyrning. Denna teknik ger effektivare utnyttjande av drivmedel maskiner och personal.

N-sensor

Halva arealen gödslas med N-sensor. Tekniken bygger på att man under gödslingen avläser grödans kvävebehov och varierar gödselgivan efter behovet. Tekniken ger en effektivare användning av kväve (2-3% högre skörd med samma gödselmängd) och ger därigenom mindre CO2-utsläpp.

Däcksutrustning

Gårdarna är ambitiösa i sitt arbete med att undvika packningsskador. Modern däckutrustning och rutiner för anpassade lufttryck ger mindre skador på mark. Mark som inte plöjs är känsligare för packningsskador. Däremot ger oplöjd mark mindre slirning och därmed en viss bränslebesparing.

Fasta körspår – controlled traffic farming

Gårdarna diskuterar för närvarande möjligheten att lägga fasta körspår för fältarbeten, särskilt med avseende på de tyngsta maskinerna. Fasta körspår skall därigenom kunna medföra att största delen av odlingsarealen inte påverkas av tung belastning och därigenom kunna bli både mer lättbrukad och mer högavkastande. Tekniken kräver autostyrning vilket redan till stor del finns. Tekniken kräver också en fast arbetsbredd på alla maskiner. Sannolikt kommer en stegvis implementering med fokus på de allra tyngsta fältarbetena att ske under de närmaste åren.

Sparsam körning

Gårdarna kommer att genomföra utbildning i sparsam körning. En åtgärd som sannolikt kan betala sig på kort tid genom minskad förbrukning av drivmedel.

Maskinanvändning erfarenheter

Gårdarna har gjort bedömningen att det enda fossilfria alternativet inom räckhåll i dag, är RME-drift av konventionella dieseldrivna traktorer och arbetsmaskiner. Anledningen är den enkla omställningen, med rätt kunskap och information kan RME tankas i vanliga dieseldrivna maskiner. Små anpassningar av packningar och slangar kan krävas, samt initiala filterbyten vid omställningstillfället. RME är dessutom likvärdigt diesel i energivärde per liter och är aningen billigare. Inom några år förväntas fler alternativ och tekniker vara inom räckhåll.

Vid övergången till RME är det en fördel att vara flera som är engagerade. Ungefär hälften av maskinerna i samarbetet är inte godkända för drift på RME. Att testa RME i maskiner som inte är godkända kan upplevas som ett större steg om man gör allt på egen hand. Den fjärde gården som inte drivs fossilfritt tankar ibland traktorerna med fossil diesel för sina egna fältarbeten. Växlingen mellan de olika bränslena har inte medfört några problem.

Växtnäring

Användningen av handelsgödsel, särskilt med avseende på kväve står för ett stort indirekt beroende av fossila bränslen. Samtidigt får inte ambitionen att minska beroendet av fossila bränslen påverka avkastningen. Gårdarna eftersträvar att byta ut så mycket handelsgödsel som möjligt mot olika typer av organiska gödselmedel som möjligt. Bedömningen är dock att det kommer att bli svårt att sluta använda handelsgödsel helt och hållet. I den fortsatta användningen av handelsgödsel har gårdarna koncentrerat arbetet till att utnyttja handelsgödseln effektivare samt att undersöka skillnader i klimatbelastning mellan olika typer av handelsgödsel.

Odlingsområdet kännetecknas av hög odlingssäkerhet för höstgrödor, risk för försommartorka. Gynnsamma år höstsås hela arealen.

Kvävegödsling

Kvävegödsling sker med organisk gödsel (höns, svin, rötslam) där så är möjligt. Organisk gödsel sker på hösten i första hand före höstraps som redan på hösten tar upp mycket kväve. I andra hand sker organisk gödsling före höstvete och i tredje hand före eventuell vårsäd. Flytande organiska gödselmedel (som inte behöver myllas ned) tillförs med släpslangspridare i växande gröda på våren. Oftast i höstvete.

Mineralgödsling

Mineralgödsling till vete sker oftast med två kvävegivor. Första givan innehåller ca 70-75% av förväntad mängd. Mängden brukar vara ca 120 kg oberoende av förfrukt och

historik. På dåliga fält eller dåliga delar av fält dras givan ned. Gårdarna har börjat undersöka skillnader mellan olika produkters klimatpåverkan.

Tidpunkten för första givan är en kompromiss mellan principen att eftersträva högt kväveutnyttjande genom att inte gödsla innan grödan behöver börjar ta upp kväve vilket brukar ske runt 1-10 maj. Samtidigt vill vi minimera risken för att kvävet ligger overksamt i ytan om väderleken efter gödslingen är torr. Tidpunkten för spridningen brukar vara runt 15e april.

För att minska risken att en torr försommar riskerar att sätta grödan i kvävebrist används ibland nitratkväve (kalksalpeter) till en del av vetearealen. Fält med kvävefattiga förfrukter prioriteras i dessa fall.

På en av gårdarna sås en del av vetearealen in med vallfrö på våren. I samband med sådden myllas första givan kvävegödsel. Det säkerställer en god kväveverkan, ofta ger det ett något högre utnyttjande av kvävet.

Gödsling nr två sker på en av gårdarna med N-sensor. Kvävebehovet avgörs genom en samlad bedömning av nitratstickor som mäter N-koncentrationen i plantan, KS-mätare som mäter klorofyll i blad, förfrukt, och skördepotential. I genomsnitt brukar givorna hamna på 40-50 kg. Men beroende på förutsättningar kan givorna landa mellan 0 och 80 kg.

Tekniken ger riskspridning genom att tillföra kväve på olika sätt till första givan. Metoden har också givit bra kväveutnyttjande i veteodlingen de flesta år. Proteinhalterna har varit ganska jämna.

Skillnader i klimatbelastning mellan olika typer av handelsgödsel

Mer information kommer under hösten 2013. 

Transporter

Arbetet med att få till stånd fossilfria transporter in och ut från gårdarna kompliceras av att få transporter sker med egna fordon. De som sker är i sådana fall spannmålstransporter med traktor.

Det första steget har varit att sköta så stor del av transporterna av spannmål och gödsel i egen regi (men med lastbil) som möjligt. Det är ett enkelt sätt att snabbt få grepp om den största transportvolymen. Transporterna av spannmål och gödsel motsvarar ca 110-130 lastbilsekipage (bil och släp) till eller från gårdarna.

I ett senare skede har gårdarna även lyckats att få igenom leveranser och hämtningar av spannmål med förnybara bränslen som inte skett i egen regi. Exempelvis har hämtningar av spannmål av Lantmännen kunnat ske med förnybara bränslen. Vid beställningstillfället har det varit enklare än förväntat att få igenom denna typ av krav.

Inköp av gödsel

Som exempel kan nämnas inköp av gödsel. När en av gårdarna köpte gödning från en av sina återförsäljare gjordes affären upp med pris fritt gård, villkorat förnyelsebart bränsle i transporten. Transportkedjan löste dock inte det kravet varpå priset förhandlades om till pris fritt Norrköping. Gården ombesörjde transporten med hjälp av det åkeri som mötte kravet på förnybart bränsle, med RME istället för fossilt diesel i lastbilarna. Åkeriet har enbart haft bra erfarenheter av RME. Försäljning av spannmål sker nu regelmässigt med förutsättningen förnyelsebara transporter. Extra tydlighet har krävts för att få det att fungera i alla lägen. Det har hänt att lastbilar har nekats att lasta och fått åka ifrån gården tomma p.g.a. att man har haft fossil diesel i tanken. Lastbilen i fråga har dock återkommit senare samma dag, då med förnyelsebart bränsle i tanken. Kundönskemål är mycket effektivt!

Svårigheter

Svårast är att påverka de transporter där många aktörer är inblandade. Exempelvis en pall med förnödenheter köpt av exempelvis Lantmännen. I dessa fall läggs transporten på ett logistikföretag som i sin tur har en underleverantör. Dessutom försvåras förhandlingssituationen av att man endast köper en liten del av en transport.

Goda exempel tack vare kundkrav

Företagsnamn Transportvara Fordonstyp/märke Val av förnybart
Helgenäs Bulktransporter AB Gödning, spannmål mm Scania/Volvo RME
Helgenäs Bulktransporter AB Bränsleleveranser Scania RME

Press

Pressmeddelanden

doc2013-04-29 Östgötska lantbruk – modell för energiomställning till förnybart

 

Pressklipp

DEBATT - Regeringen vill chockhöja skatt på förnybara bränslen

2014-08-05 Bioenergi

DEBATT - Regeringen vill chockhöja skatt på förnybara bränslen

2014-08-03 Jordbruksaktuellt

Gårdar slopade fossila bränslen

2014-07-15 Land Lantbruk

pdfHan tankar grönt i alla maskiner

Nr 9 2014 Traktorvärlden

pdfHär finns Sveriges första fossiloberoende lantbruk 

Nr 4 2013 Bioenergi

Ska åkrarna användas till mat eller bränsle?

2013-07-08 Sveriges Radio P1-Morgon

pdfJakten på det fossilfria lantbruket

2013-06-12 Jordbruksaktuellt

Karins miljöarbete blir förebild

2013-06-12 Corren

De kastade ut fossil diesel

2013-06-12 Svea Jord & Skog

Fossilfria lantbruk i fokus för nytt projekt

2013-04-29 Jordbruksaktuellt

Östgötska lantbruk – modell för energiomställning till förnybart

2013-04-29 Vreta Kluster 

Projekt för fossilfria lantbruk

2013-04-29 Lantbrukets Affärstidning

Fossilfria lantbruk är bra för miljön

2013-04-29 Klimatsmart.se

Projekt för fossilfria lantbruk

2013-04-29 Silobreaker

Förnybart lantbruk – bra för miljön och för affären

2013-04-29 Nilehnteknik.se

Fossilfria lantbruk i fokus för nytt projekt

2013-04-29 Skogaktuellt

//bioenergitidningen.se/newsmodule/view/id/242/src/@random508fd1e0bc490">Fossilfria Lantbruk

2013-04-29 Bioenergi

Verktyg

Du kan själv testa hur många koldioxidekvivalenter din gårds fossilbränsleanvändning ger upphov till! Med det verktyg som tagits fram i projektet kan du också testa hur olika åtgärder skulle påverka gårdens utsläpp. Verktyget är gratis att ladda ner och använda. Verktyget beräknar klimatpåverkan från växtodlingen i fem kategorier: el, drivmedel, torkning, transporter och mineralgödsel. Beräkningarna baseras bland annat på odlingsarealen för olika grödor, gårdens energianvändning och de insatsvaror som köps in.

I verktyget visas sedan hur stora utsläpp av växthusgaser som brukandet av den aktuella arealen skulle orsaka vid tre olika inriktningar för driften: Helt fossilberoende, Min gård, och Östgötamodellen.

Tryck xlsxHÄR för att komma till verktyget. Du kan sen ladda ner det på din egen dator. 

På den helt fossilberoende gården i verktyget används fossil energi som energikälla i samtliga fem kategorier. På gården som drivs enligt Östgötamodellen har produktionsmedel valts för att minimera gårdens klimatpåverkan, utan att det påverkar gårdens ekonomi eller andra produktionsförutsättningar – precis som gårdarna gjort i projektet. På Min gård är det du som ställer in det som gäller för din gård, och du får då ett mått på hur din gård ligger till mellan de två ytterligheterna i verktyget.

Livscykelperspektiv

I verktyget kan du välja om du vill ta med alla utsläpp eller inte. När man beräknar hur stor påverkan ett visst bränsle har på växthuseffekten kan man välja att bara ta med de utsläpp som bränslet orsakar när det förbränns. Man kan också välja att även ta med de utsläpp som produktion och transporter av bränslet orsakar, respektive den minskning av utsläpp som eventuella biprodukter ger upphov till (t ex genom att man kan använda presskaka från RME framställning som djurfoder, som då gör att man inte behöver tillverka annat foder) – det kallas då att man räknar med livscykelperspektiv. I simuleringsverktyget "Hur fossilberoende är din gård?" kan man välja om man vill räkna med livscykelperspektiv eller inte.

Kontakt

Maria Gungner (f.d. Elmwall)
Projektledare, Energikontoret Östra Götaland
Telefon/mobil: 013-290 992 alt. 0703-606752
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Magnus Börjesson
Projektägare, AgroÖst
Telefon: 0706-247494
E-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Gårdarna

Smedberga
Karin Varverud
Telefon: 0142 - 414 59

David Varverud
Telefon: 0142 - 414 57

Kasta gård
Erik Jacobsson
Telefon: 0142 - 414 56

Jolstad gård
Johan Mattsson
Telefon: 0142 - 414 61

Energikontoret Östra Götaland

Vi arbetar för att vi ska nå regionens klimat- och energimål som innebär att vi år 2050 inte ska vara beroende av fossila bränslen. Vi utvecklar och driver projekt och utbildningar för regionens kommuner, företagare och invånare för att använda energi effektivare och att välja förnybar energi. Energikontoret Östra Götaland är ett bolag som ägs till 100 % av Region Östergötland.

linkedin